Möte i Mumbai

Igår fick vi ett svar från Mrs. S.P  som tog hand om mig som spädbarn, vi har möte henne idag på lunch. Det var ett otroligt känslofyllt möte och mycket roligt. Det är otroligt att man efter 28 år kan möte en människa som tog hand om en som spädbarn bland 1 miljard Indier. Jag vill passa på att ge paret från Sverige som hade numret till Mrs. S.P  ett extra stort tack. Utan er hade jag nog aldrig hittat Mrs. S.P igen. Jag fick veta mycket om min barndom och fick svar på många frågor som jag ställt mig under alla dessa år. Jag vet iallafall en sak säkert nu och det är att jag aldrig kommer att hitta mina biologiska föräldrar och det är en lättnad att äntligen fått ett svar,samtidigt som det känns fördjävligt.

Jag har under denna resa hittat mig själv och förstått att hudfärgen är inte allt. Jag kan bara beskriva det på ett sätt och det är att jag:

Jag ser ut som en Indier och alla ser på mig som en Indier men på insidan är jag en svensk och kommer även vara det på utsidan.

Resan börjar nu ta sitt slut, men det är bara början till något nytt.

Berättelser om besöket på SOS Children Village kommer publiceras när vi kommer hem till Sverige. Jag kommer även att publicera en mer detaljerad berättlse om mitt besök på barnhemmet i Pandharpur också.

Vi kommer att ha fortsatt kontakt med barnhemmet i Pandharpur, Mrs, S.P och SOS children village, som sagt detta är bara början på äventyret…